Insluten

Jag gömmer mig
Stänger världen utanför
Kryper in i min bubbla
Orden studsar mot ytan
Jag hör ingenting

Hotel Victoria

Sitter vid skrivbordet
drar mig i håret
förtvivlad över skrivkrampen

Tänder en till cigarett
häller upp ännu ett glas
tittar ut genom fönstret

Genom det öppna fönstret

hörs en ledsen bandoneon
från caféet nerifrån

I rummet bredvid

älskas det passionerat
jag drar ett bloss

Orden kommer

inte längre
till mig

Dessa fyra väggar

förintar mig sakta

Sätter på mig
den slitna kavajen
slänger igen dörren
och lämnar
ångesten och sorgen
bakom mig

Fru Svensson

trippar runt i cirklar

Funderar över livets mening och meningslöshet

Ibland kan man höra henne tala visdomsord

Tärd av livets skola tar hon

nuförtiden

det mesta med en nypa salt

Ibland ryter hon till över

orättvisor, tanklöshet och skitsnack

Det är då hon mår som bäst

Men oftast är hon

bara

vilsen

i

sin

tändsticksask

Namnlös

Jag för pennan över pappret
spottar ut orden i gränslöst raseri
brutalt men kontrollerat

Berätta inte för mor eller far

om skammen
mina hårda ord eller svaga tankar

Jag behöver varken vård eller medicin

priset för att leva

Jag vill inte bromsa

kör istället
rakt in i bergväggen

Ord

Du
dödar
mig
sakta

Dina ord
skär
som
knivar
genom
huden

lämnar

mig
blödande

Moln

Rosa moln

Dansar i fluffigheten

Försöker

låna ord
från
gud