tisdag 8 november 2011

Jean och Julie - Slutscen

Roller
Jean 24 år fransk bilmekaniker, pratar svenska med fransk brytning.

Julie 22 år turkisk arbetslös barnskötare går på a-kassa, pratar svenska med brytning.


Scen
Bordet längst in hörnet på en pizzeria på Kungsgatan i Stockholm. De har ätit pizza, kvar på tallriken en halväten pizza, 2 glas, bestick, pappersservetter.

  

Slutscen
 


Jean (vresig) Vi måste sluta träffas såhär, i smyg. Jag vill att du kommer hem till mig och träffar mina föräldrar. Jag vill träffa dina föräldrar.



Julie (osäker) Du vet att det inte går, mamma och pappa skulle döda mig om de visste att jag träffar dig.



Jean (vresig) Döda dig, tror du verkligen det eller säger du så bara? Du ska inte säga saker som inte är sant. Det är kanske så att det är du som inte vill, du kanske inte älskar mig så mycket som du säger?



Julie (osäker) Säg inte så, du vet att det är sant. Jag älskar dig, men mina föräldrar de tänker bara på heder, blodsband och vad andra tycker.



Jean (vresig) Sluta prata om heder och blod, det får mig att må illa.



Julie (osäker) Förlåt, jag älskar dig, jag gav dig min oskuld för att jag älskar dig, jag kan inte ge dig något mer.



Jean (vresig) Du ska berätta för dina föräldrar om mig, om du inte gör det så kommer jag att göra det.



Julie (skräckslagen) Nej, du får inte, de kommer att döda mig, jag har vanärat familjen. Min pappa kommer att förlora sin heder, du får inte!



Jean (vresig) Du är en fegis, jag tror inte alls att de kommer att döda dig. Alla ni barn är födda i Sverige, ni är svenskar och du är vuxen. De har inget att säga till om vem du är tillsammans med, herregud! Du är ju 22! Jag har haft tålamod men nu är det slut, jag vill inte smyga längre.



Julie (gråter tyst) Jag trodde att du älskade mig, att du förstod mig men nu vet jag inte vem du är. Jag har förstört familjens heder genom att vara med dig. Vad har jag gjort!? Hur kunde jag göra detta mot min familj!



Jean (vresig) Vet du, jag orkar inte med dig och ditt drama, du är en riktig drama Queen, det är vad du är. Jag går nu, ring mig när du har berättat för dina föräldrar, om du inte berättar så är det slut! (reser sig och går).



(Julie sitter kvar en stund, torkar sina tårar, går ut ur pizzerian, kastar sig framför en lastbil och dör.)





The end










lördag 5 november 2011

Drama - På sjukhuset

Roller:

Lena (ungt sjukvårdsbiträde)

Gun-Britt (äldre patient)

Scen:

ett sjukhusrum med en säng



Gun-Britt är inlagd på avd. 22 för observation efter att hon ramlat från en stol i hemmet och slagit huvudet. Hon är pensionerad och bor på Östermalm tillsammans med sin man.



Dag 2.

Lena (trevligt) God morgon Gun-Britt. Hur mår Gun-Britt idag?

Gun-Britt (surt) Det är dåligt, och ingen service finns det på det här sjukhuset, jag har tryckt på knappen flera gånger men ingen kommer. Vad gör alla? Sitter och fikar på arbetstid säkert! Ni som har så gott renommé, men verkligheten verkar vara en annan. Jag är mycket missnöjd!

Lena (lugnt) Det var ju tråkigt att höra, vad är det jag kan hjälpa dig med?

Gun-Britt (beordrande) Jag vill att du ringer min kusin Elsa och berättar för henne att jag ligger här och att hon ska komma och hälsa på mig och ring henne genast!

Lena (lugnt) Du kan få låna telefonen och ringa henne om du vill.

Gun-Britt (snorkigt) Nej, jag vill inte låna telefonen, det var inte vad jag sade flicka lilla! Har inte fröken lyssnat när jag talat?! Och jag är inte du för fröken! Fröken ska tilltala mig med Ni eller säga mitt namn. Jag är inte vem som helst från gatan, jag är fru von Heidel och jag kräver att bli bemött korrekt. Jag ska tala med min man och berätta hur ni behandlar mig här. Han kommer att prata med överläkaren på den här avdelningen, så här får man helt enkelt inte behandla mig. Det är en skandal!

Lena (lugnt) Vill Gun-Britt ha en kopp kaffe kanske?

Gun-Britt (surt) Ja, det vill jag verkligen och en skorpa.

Lena (lugnt) Ja, då går jag och hämtar det till Gun-Britt.


Slut på scenen

Respira - Luis Fonsi



Yo sé cuanto cuesta sufrir, descansa mi amor.
Respira, aguanta un segundo y respira.
Cierra los ojos y mira.
Mientras te duela, respira conmigo el dolor.


----------------------------------------------------------------

Lord of the rings

Two sleepy people - Julie London

El dia que me quieras - Susanna Rinaldi

The way you look tonight - Tony Bennet